Just nu känner jag mig dubbelbottnad.
Har hänt både bra och dåliga saker de två sista dagarna.

1. Det bra är att jag har lyckats säga nej till kakor och godis som har flockats runt mig.
2. Det dåliga är att nära och kära har försvunnit från denna gjord.

För mig tar det alltid ett bra tag att bearbeta och bara känna de att denna människan verkligen har försvunnit. Bara det tar tid för mig att inse. Därför reagerar jag alltid stark efter några dar då detta verkligen kommer till ytan.

Men jag känner mig ändå stark angående maten just nu.
Det ända är väl att jag vet att vi ska till farmor imorgon.
ALLA VET VAD SOM HÄNDER HOS DOM!!

Jag får handskas med problemet då och göra så fucking bra jag kan med alla kakor som kommer erbjudas.
Vill INTE haaaa....