Min kropp är slutpumpad.
Det känns otroligt skönt.
När man har tränat så att man inte vet om man kan ta ett steg till eller kommer spy av utmattning.
Det kallar jag kännsla.

Nu är jag mest trött, trött i huvudet av alla tankar som snurrar.
Tankar om framtiden och om det förflutna.
Varför ska min barndom hänga över mig som en ryggsäck fylld med sten som är jobbig att bära på.
Jag vill inte ha det så.

Jag säger godnatt nu.
Förhoppningsvis somnar jag idag.