Jag va 12år. Det va pappas helg att ta hand om mig. Jag hatade de. Det skulle bli fest och jag va såklart där. Kunde han inte tagit det den helgen jag va hos mamma? NEJ. Jag förberedde mig på en jobbig kväll, eller förbereda sig kanske är fel ord, men jag visste hur det skulle bli. Som tur va var jag lyckligt ovetande innan, men kvällen kommer jag att minnas i resten av mitt liv trotts dimman och minnesluckorna.

Jag vet inte hur mycket klockan var när jag såg att pappa öppnade sin första öl. Men mitt på dan va då inget ovanligt.

Näää... jag pallar inte skriva mer. Får inte ner det i text. Det går bara inte. ÅÅÅ jag har så ont i magen. FAN.