Att folk ser fast att man ler.

Utan minna vänner vore jag luft. Att mina läppar alltid ler trotts att jag bara vill gråta är en vardag för mig. Men nu på senare tid har mina närmaste vänner ibland frågat hur jag mår trotts att jag har lagt på smilet. Märker dom? Jag går fortfarande på helspänn över att psyk ska ringa. Jag kan inte mer än säga att jag HATAR DE. När telefonen ringer blir jag bara nervös och tanken finns där hela tiden. AS JOBBIGT.