Jorden vore så mycket bättre om jag inte fanns. Tog fram kniven (rakbladen) för att lugna mig lite. Men jag hejdade mig i sista sekund. Fick bara ett pytte märke. Jag vill ju inte hålla på såhär. Jag är gammal nog att fatta att det är fel. Jag vet att det är fel men det är så förbannat lättande att ta till.

Många har på senare tid frågat om mina märken och ärr (det är ju sommar och visar mer hud då) och har bara fått komma med lögner. JAG HATAR DE. Men vad gör man inte. Hej jag skär mig för att lätta på ångesten, sluta tänka och se det underbara blodet rinna, nää så säger man ju inte direkt, även fast det är sanningen.

Idag har jag bara kännt mit tom och värdelös. Varit irriterad på allt och inget. Mina kännslor är instängda i ett mörkt rum utan dörrar. Där kan dom inte få nått ljus eller syre. Sakta dör dom.