Nej, jag gråter inte. Det har jag inte gjort på länge. Fast att jag kanske skulle vilja ibland. Kan inte va svag. Måste va stark nu.

Mamma frågade mig idag vad jag gjort på handleden. Försökt att dölja de nu ett bra tag och de har gått bra. Hon fattar inte. Hon skulle aldrig tro något sådant om söta,snälla, lilla oskyldiga mig. Har ärr på båda armarna men kommer alltid med bra förklaringar.

Ska ta blodprover snart. Psyk ville de. Jag vill de INTE. Hon ville att jag skulle ta dom där. Dom har ringt. Jag sa att jag skulle ta dom själv på vårdcentralen. Jag kommer kanske gå dit...

Just nu känner jag mig som fetast i hela världen. Jag HATAR MIN KROPP.